Gud och avgudarna

1 Hör det ord somHerrentalar till er,

ni av Israels hus.

2 Så sägerHerren:

Ni skall inte ta efter hednafolkens sätt

så att ni skräms av tecknen på himlen,

därför att hednafolken blir skrämda av dem.

3 Ty folkens seder är förgänglighet.

Ett träd i skogen hugger man ner,

och hantverkarens händer formar det med yxan.

4 Med silver och guld pryder man det

och fäster det med hammare och spik

för att det inte skall falla omkull.

5 Likt fågelskrämmor på ett gurkfält står de där

och kan inte tala.

Man måste bära dem, ty de kan inte gå.

Var inte rädd för dem,

ty de kan inte göra något ont,

och att göra något gott förmår de inte heller.

6 Ingen är som du,Herre,

du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.

7 Vem skulle inte frukta dig, du folkens konung?

Ty fruktan tillkommer dig.

Bland folkens alla visa

och i alla deras riken finns ingen som du.

8 Alla är de oförnuftiga och dåraktiga,

från förgängliga trägudar hämtar de vägledning.

9 Silvret som hamrats ut har förts in från Tarsis

och guldet från Ufas.

Det som träslöjdare och guldsmeder har gjort

blir sedan klätt i blått och purpur.

Allt är tillverkat av konstnärer.

10 MenHerren

är den sanne Guden,

han är den levande Guden, den evige Konungen.

För hans vrede bävar jorden,

och folken kan inte uthärda hans förbittring.

11 Så skall ni säga till dem:

De gudar som inte har gjort himmel och jord

skall utrotas från jorden

och inte finnas kvar under himlen.

12 Han har skapat jorden genom sin kraft,

han har grundat världen genom sin vishet,

och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

13 När han låter sin röst höras,

då brusar himlens vatten,

då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.

Han gör blixtar åt regnet

och för vinden ut ur dess förvaringsrum.

14 Alla människor står då som dårar, utan förstånd.

Alla guldsmederna kommer på skam med sina avgudar,

ty deras gjutna gudabilder är bedrägeri,

ingen ande är i dem.

15 Förgänglighet är de, ett verk som väcker åtlöje.

När straffet kommer över dem, förgås de.

16 Sådan är inte han som är Jakobs del.

Han är den som har format allt,

och Israel är hans arvedels stam.

HerrenSebaot är hans namn.

Kommande fångenskap och förödelse

17 Samla ihop er packning och lämna landet,

ni som är belägrade.

18 Ty så sägerHerren:

Se, denna gång skall jag slunga bort dem som bor i landet.

Jag skall ansätta dem hårt,

så att de känner det.

19 Ve mig för min skada!

Mitt sår kan inte läkas.

Men jag säger: Detta är min plåga

och jag måste bära den!

20 Mitt tält är förstört

och alla mina tältlinor är avslitna.

Mina barn har lämnat mig, de finns inte mer.

Ingen är kvar som kan slå upp mitt tält

och sätta upp mina tältdukar.

21 Ty herdarna är oförnuftiga,

de söker inteHerren.

Därför har de ingen framgång,

och hela deras hjord har skingrats.

22 Lyssna, det hörs något!

Se, det kommer!

Ett väldigt dån kommer från landet i norr

för att göra Juda städer till en ödemark,

till en boning för schakaler.

Profetens bön

23 Jag vet det,Herre:

Människans väg beror inte på henne själv,

det står inte i vandrarens makt

att styra sina steg.

24 Tukta mig,Herre,

men med måtta, inte i vrede,

så att du inte krossar mig.

25 Töm din vrede över hednafolken

som inte känner dig,

över de stammar

som inte åkallar ditt namn.

Ty de har förtärt Jakob,

slukat och förintat honom

och ödelagt hans boning.”

—https://d1b84921e69nmq.cloudfront.net/44/32k/JER/10-a71f5d688e110d0a78a5e20ff31ebd76.mp3?version_id=160—