Jeremia 9

Klagan över folkets ogudaktighet

1 O, att mitt huvud vore en vattenbrunn

och mina ögon en källa av tårar!

Då skulle jag gråta dag och natt

över de slagna hos dottern mitt folk.

2 O, att jag hade ett härbärge i öknen,

så att jag kunde överge mitt folk

och gå bort ifrån dem!

Ty de är alla äktenskapsbrytare,

en samling trolösa.

3 De spänner sin tunga som en pilbåge

för att skjuta i väg lögn,

till sanning brukar de inte sin makt i landet.

De går från illdåd till illdåd,

mig vill de inte veta av,

sägerHerren.

4 Var och en måste vara på sin vakt mot sin vän,

och ingen kan lita ens på sin broder.

Ty varje broder är en listig bedragare,

och varje vän går med förtal.

5 Var och en sviker sin vän,

ingen talar sanning.

De lär sina tungor att tala lögn,

de tröttar ut sig med att göra illa.

6 Du bor mitt ibland svek,

i sin svekfullhet vill de inte veta av mig,

sägerHerren.

7 Därför sägerHerrenSebaot så:

Se, jag smälter ner dem och prövar dem.

Ty vad annat kan jag göra

med dottern mitt folk?

8 Deras tunga är en mördande pil,

deras mun talar svek.

De talar vänligt till sin nästa,

men i hjärtat lägger de ut fällor för honom.

9 Skulle jag inte straffa dem för sådant?

sägerHerren.

Skulle jag inte hämnas på ett sådant folk som detta?

10 Jag vill gråta och sjunga sorgesång över bergen,

jag vill höja klagosång över betesmarkerna i öknen.

Ty de är förbrända, ingen går fram där mer,

och inga läten av boskap hörs längre.

Både himlens fåglar och de vilda djuren har flytt,

de är alla borta.

11 Jag skall göra Jerusalem till ett stenröse,

till en boning för schakaler,

och Juda städer till en ödemark

där ingen bor.

12 Vem är så vis att han förstår detta? Och till vem harHerrensmun talat, så att han kan förklara varför landet har blivit så fördärvat, förbränt som en öken där ingen färdas?

13 Herrensvarade: Jo, därför att de har övergivit min undervisning som jag gav dem. De har inte lyssnat till min röst och inte följt den,

14 utan vandrat efter sina hårda hjärtan och följt baalerna, så som deras fäder lärde dem.

15 Därför sägerHerrenSebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall ge detta folk malört att äta och förgiftat vatten att dricka.

16 Och jag skall sprida ut dem bland folk som varken de eller deras fäder har känt, och jag skall sända svärdet efter dem till dess att jag har gjort slut på dem.

17 Israels nöd vid Jerusalems undergång

Så sägerHerrenSebaot:

Se er om efter gråterskor och kalla på dem så att de kommer,

sänd efter kunniga kvinnor, låt dem komma.

18 Låt dem med hast stämma upp en sorgesång över oss,

så att våra ögon rinner av tårar

och vatten strömmar från våra ögonlock.

19 Ty sorgesång hörs från Sion:

Hur har inte förödelse drabbat oss!

Hur har vi inte kommit på skam!

Vi måste ju överge landet,

ty de har rivit ner våra hem.

20 Ni kvinnor, hörHerrensord,

öppna era öron för ordet från hans mun.

Lär era döttrar sorgesång,

lär varandra klagosång.

21 Ty döden stiger in genom våra fönster

och kommer in i våra palats.

Barnen utrotas från gatan

och de unga männen från torgen.

22 Säg: Så sägerHerren:

Människornas döda kroppar ligger som gödsel på marken,

som kärvar efter skördemannen,

och ingen samlar upp dem.

23 Så sägerHerren:

Den vise skall inte berömma sig av sin vishet,

den starke inte av sin styrka

och den rike inte av sin rikedom.

24 Den som vill berömma sig,

han skall berömma sig av

att han har insikt

och känner mig:

Att jag ärHerren,

som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden.

Ty däri har jag min glädje, sägerHerren.

25 Se, dagar skall komma, sägerHerren, då jag skall straffa alla omskurna som ändå är oomskurna:

26 Egypten, Juda, Edom, Ammons barn, Moab och alla ökenbor med kantklippt hår. Ty hednafolken är alla oomskurna och hela Israels hus har ett oomskuret hjärta.

—https://d1b84921e69nmq.cloudfront.net/44/32k/JER/9-cbb028a954ace00b1a30ccdd9dfd4248.mp3?version_id=160—