Nineves övermod och straff

1 Ve dig, du blodstad, full av lögn,

uppfylld av våld,

du som aldrig upphör att plundra!

2 Hör, piskor smäller!

Hör, vagnshjul dånar!

Hästar jagar fram,

vagnar rullar i väg.

3 Ryttare stormar fram,

svärden ljungar och spjuten blixtrar.

Slagna i mängd och högar av lik,

det är ingen ände på döda,

man stupar över döda kroppar.

4 Allt detta på grund av det myckna horeri hon bedrev,

den vackra horan,

trolldomskonsternas mästarinna,

hon som sålde folken genom sitt horeri

och folkstammar genom sin trolldom.

5 Se, jag skall vända mig mot dig,

sägerHerrenSebaot.

Jag skall lyfta upp ditt mantelsläp över ditt ansikte

och låta folken se din nakenhet

och kungariken din skam.

6 Jag skall kasta avskyvärda ting på dig,

låta dig bli föraktad

och göra dig till ett skådespel.

7 Och det skall ske

att var och en som ser dig

skall fly från dig och säga:

“Nineve är ödelagt,

vem har medlidande med henne?”

Var kan jag finna tröstare åt dig?

8 Är du bättre än No-Amon,

hon som tronade vid Nilens strömmar?

Vatten omgav henne,

hon hade havet till vall

och vatten till mur.

9 Nubien och Egypten var hennes omätliga styrka,

puteer och libyer var hennes hjälp.

10 Också hon fördes bort

i landsflykt och fångenskap,

även hennes barn blev krossade i alla gathörn.

Man kastade lott om hennes ärade män,

och alla hennes stormän fängslades med kedjor.

11 Också du skall bli drucken

och gömma dig,

också du skall söka skydd mot fienden.

12 Alla dina fästen liknar fikonträd

med brådmogen frukt.

När man skakar dem faller fikonen

i munnen på den som vill äta.

13 Se, krigsfolket hos dig är som kvinnor.

Ditt lands portar står vidöppna för dina fiender.

Eld förtär dina bommar.

14 Ös upp vatten åt dig för belägringen

och förstärk dina fästen.

Stig ner i leran och trampa i murbruket.

Gör tegelformen stark.

15 Där skall elden förtära dig

och svärdet utrota dig,

det skall sluka dig som gräsmaskar,

även om du är talrik som gräsmaskar

och förökar dig som gräshoppor.

16 Du har fler köpmän än himlens stjärnor,

fler än himlens stjärnor,

som gräsmaskar plundrar de

och flyger sedan bort.

17 Dina furstar är som gräshoppor,

dina befälhavare som gräshoppssvärmar.

De stannar i häckarna en kall dag.

När solen kommer fram flyr de bort

och sedan vet ingen var de finns.

18 Dina herdar har slumrat in,

du Assurs kung,

dina förnäma män ligger i ro.

Ditt folk är skingrat uppe på bergen,

och ingen samlar ihop det.

19 Det finns ingen läkedom för din skada,

oläkligt är ditt sår.

Alla som hör vad som hänt dig

klappar i händerna över dig.

Ty vem har inte drabbats av din ständiga ondska?

—https://d1b84921e69nmq.cloudfront.net/44/32k/NAM/3-f61774b7fec528b01ac037767fd819b6.mp3?version_id=160—