Bön om räddning från förföljarna

1 En sång av David. En bön när han var i grottan.

2

Jag höjer min röst och ropar tillHerren,

jag höjer min röst och ber tillHerren.

3 Jag utgjuter mitt bekymmer inför honom

och talar med honom om min nöd.

4 När min ande tynar bort i mig,

är du den som känner min stig.

På den väg jag skall gå,

har de lagt ut snaror för mig.

5 Se på min högra sida,

där finns ingen som känns vid mig.

Ingen tillflykt finns mer för mig,

ingen frågar efter min själ.

6 Jag ropar till dig,Herre.

Jag säger: “Du är min tillflykt,

min del i de levandes land.”

7 Lyssna till mitt rop,

jag är i stort elände.

Rädda mig från mina förföljare,

de är mig för starka.

8 För min själ ut ur fängelset,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga skall samlas omkring mig,

ty du gör väl mot mig.

—https://d1b84921e69nmq.cloudfront.net/44/32k/PSA/142-409e8bf1598ad4de23c5a27769ec7008.mp3?version_id=160—