Inledning

1 Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.

2

Av dem lär man känna vishet och förmaning

och att förstå kloka ord.

3 Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,

till rättfärdighet, rätt och redbarhet.

4 De ger enkla människor klokhet,

de unga kunskap och omdöme.

5 Den vise hör dem och får ökad lärdom

och den förståndige inhämtar visa råd.

6 Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,

de visas ord och deras gåtor.

7 Att frukta Herren

är början till kunskap,

men vishet och förmaning föraktas av dåren.

Varning för förförelse

8 Hör, min son, din fars förmaning,

förkasta inte din mors undervisning.

9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud

och en vacker kedja kring din hals.

10 Min son, om syndare lockar dig,

så följ dem inte.

11 Om de säger: “Kom med oss,

vi vill ligga på lur efter blod,

gillra fällor för oskyldiga utan orsak.

12 Likt dödsriket vill vi sluka dem levande,

fastän friska och sunda måste de fara ner i graven.

13 Allt dyrbart skall vi vinna,

vi skall fylla våra hus med byte.

14 Dela du med oss vår lott,

vi skall alla ha samma penningpung.”

15 Min son, gå inte samma väg som de,

håll din fot borta från deras stig.

16 Deras fötter skyndar till det som är ont,

de hastar att utgjuta blod.

17 Det är meningslöst att breda ut nätet

inför ögonen på fåglarna.

18 Men dessa ligger på lur efter sitt eget blod,

de gillrar fällor för sina egna liv.

19 Så går det var och en som söker orätt vinning,

sin egen herre berövar han livet.

Visheten kallar till bot

20 Visheten ropar högt på gatan,

på torgen låter hon sin röst höras.

21 I gathörnens buller predikar hon,

där portarna i staden slås upp

talar hon sina ord:

22 “Hur länge skall ni oförståndiga älska oförstånd,

ni smädare njuta av att smäda

och ni dårar hata kunskap?

23 Vänd er till mig när jag varnar er.

Se, jag skall låta min Ande flöda över er,

jag skall låta er lära känna mina ord.

24 Ni vägrade lyssna när jag ropade

och ingen brydde sig om att jag räckte ut min hand,

25 ni förkastade alla mina råd

och ville ej veta av mina varningar.

26 Därför skall också jag le när olycka drabbar er,

och håna er när förskräckelse kommer över er,

27 när förskräckelse kommer som ett oväder

och olycka närmar sig som en storm,

när nöd och ångest drabbar er.

28 Då skall de ropa till mig utan att få svar,

de skall söka mig utan att finna mig.

29 Eftersom de hatade kunskap

och inte ville frukta Herren,

30 eftersom de inte ville veta av mitt råd

och föraktade alla mina varningar,

31 därför skall de äta sina gärningars frukt

och mättas av sina onda planer.

32 Ty de oförståndigas avfällighet skall döda dem

och dårarnas sorglöshet förgöra dem.

33 Men den som hör mig skall bo i trygghet

utan att behöva frukta något ont.”

—https://audio-bible-cdn.youversionapi.com/44/32k/PRO/1-1061758821a11d1f58d38b172a86c917.mp3?version_id=160—